Originalgrafik från Konstfrämjandet

Det kommer mera här ….

Originalgrafik från Konstfrämjandet

Litografin — som uppfanns 1798 — innebar en revolution för den mångfaldigade bilden. Till en början för reproduktion i många former och sammanhang. Småningom också för bilden som konstnärligt uttryck. Som konstgrafik, plansch, tidningsbild. Goya och Daumier är tidiga mästare. Metoden spred sig snabbt över Europa och ut över världen. Också till Sverige. Vem känner inte till Carl Johan Billmarks stockholmsbilder från mitten av förra århundradet. Men mot 1800-talets slut försvann litografin i vårt land in i reproduktionens anonymitet och förblev med några undantag där till fram på 40-talet. I Frankrike gjorde Toulouse-Lautrec, Bonnard och några andra vidunderliga färglitografier under 1800-talets sista decennier. Några av Edvard Munchs starkaste bilder från den tiden är färglitografier.

Men i Sverige var litografin obrukad och okänd. Koppar och trägrafik var de enda metoder som räknades. Och det skulle vara svartvitt. Nere i Europa hände det emellertid märkliga saker. Matisse, Braque, Picasso, Miro. Léger, Chagall med flera började på å 20–30-talen arbeta med litografin och deras verk spreds till en konstpublik över hela världen. Hos oss hände det fortfarande mycket litet eller ingenting alls. Nu kommer den oundvikliga självbespeglingen … Det var faktiskt först med en utställning på Nationalmuseum 1945, arrangerad av folkrörelserna, och sedan med Konstfrämjandet 1947 som den moderna färglitografin lanserades i vårt land och det skedde med en entusiasm som icke lät sig dämpas av konservativ kritik.

Den traditionella grafikens försvarare hade förstås sin egen uppfattning om konstgrafik och hur den skulle se ut. Färggrafiken innebar en revolution på bildkonstens område. Den gav en viktig förutsättning för den demokratiska kulturpolitik, som började med Folket i Bild och billiga böcker, Konstfrämjandet och Fibs konstklubb. Tidningen och några andra mera enskilda initiativ icke att förglömma. Man talar om målargrafik och menar med det grafik, som utförs av konstnärer som i första hand är målare. Färglitografien har blivit målarnas medium. Genom litografin och den så kallade målargrafiken har den mångfaldigade konsten fått en bredd och ett djup, som låter den spegla praktiskt taget hela den samtida bildkonsten.

Det har blivit många ord om litografin. Uppfatta det inte som en favorisering. Alla grafiska metoder är var och en på sitt sätt lika viktiga för konstnärer som vill uttrycka sig. Men man kan knappast undgå att betona litografins historiska betydelse och den roll den spelar i en pågående kulturrevolution.

Det kommer mera här ….